Genom att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljö bidrar man som arbetsgivare till att bli en attraktiv arbetsplats där medarbetarna trivs, mår bra och därmed bidrar till ett förbättrat resultat.
OSA är en förkortning på Organisatorisk och social arbetsmiljö och på senare år har detta hamnat allt mer i fokus när man pratar om arbetsmiljö i och med att brister i denna idag är en av de främsta anledningarna till arbetsrelaterad sjukskrivning.
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har betydelse för hur arbetstagare fungerar, presterar och mår. De områden som behandlas inom organisatorisk och social arbetsmiljö är arbetsbelastning, stress, ledarskap, konflikter och mobbning etcetera.
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön omfattar inte den rent fysiska miljön, men det hindrar inte att fysiska aspekter påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Exempelvis buller, samtal i ett öppet landskap kan göra arbetet mer krävande. Förutom de krav som själva arbetsuppgifterna ställer så behöver individen hantera de eventuella störningsmoment som den fysiska arbetsmiljön kan medföra.
Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska ingå som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, som innebär att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagare och skyddsombud regelbundet ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön.
Varför ska man arbeta med de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna?
I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö ställs krav på att samtliga verksamheter ska arbeta med detta och att det ska göras på samma sätt som man arbetar med verksamhetens fysiska risker. Föreskriften har starka kopplingar till AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
I OSA-föreskriften ställs det krav på:
- Kunskaper. Arbetsgivaren ska säkra att chefer och arbetsledare har kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling kan förebyggas och hanteras. Arbetsgivaren ska även ge chefer och arbetsledare de förutsättningar som behövs för att de ska kunna omsätta dessa kunskaper i praktiken. Vi kan hjälpa er med utbildningar och workshops utifrån era önskemål och behov.
- Mål. Det ska finnas mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att främja hälsa och att öka organisationens förmåga att förebygga ohälsa. Målen bör ta sin grund i och vara förenliga med verksamhetens arbetsmiljöpolicy. Arbetstagarna ska få möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen samt känna till satta mål. Arbetsgivaren bör även ta fram handlingsplaner för att uppnå dessa mål. Med stor erfarenhet av målsättning kan vi hjälpa er verksamhet att hitta relevanta OSA-mål som ger värde för er verksamhet.
- Arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska säkra att resurser anpassas till kraven i arbetet och att ohälsosam arbetsbelastning inte uppstår på grund av de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna. Arbetsgivarens skyldighet att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar både arbetstagare i en chefsposition och andra arbetstagare. Våra erfarna konsulter kan hjälpa er med vår kunskap och stärka er verksamhet med vår kompetens och därmed minska arbetsbördan för er personal.
- Risker kopplade till arbetsbelastning bör undersökas och åtgärdas för att motverka att arbetsbelastningen leder till sjukdomar och olyckor. Vi kan hjälpa er med såväl utbilda er personal i riskbedömning av såväl den fysiska som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som att hjälpa er med genomförandet av riskbedömningar inom organisatorisk och social arbetsmiljö.
Genom ett aktivt OSA-arbete kan en verksamhet minska sina kostnader från t.ex. sjukfrånvarokostnader och personalkostnader som har samband med hög personalomsättning och öka sina intäkter genom till exempel behållen kompetens, ökad trivsel, som även ger ökad motivation, ökad produktivitet och även ökad kvalitet.