Polarled: Pipelinen som slår rekord och korsar polcirkeln

Genom Polarled-pipelinen kan det europeiska fastlandet och de brittiska öarna snart erhålla en säker och tillförlitlig energiförsörjning genom en 481 kilometer lång gasledning på havsbottnen. Gasledningen som tidigare var känd som Norwegian Sea Gas Infrastructure (NSGI) sträcker sig från Aasta Hansteen gasfältet i Norska havet till en landbaserad gasanläggning i Nyhamna, Norge.

Grov och ojämn havsbotten

Polarled-projektet som leds av Statoil, innebär att det inom en snar framtid kommer att installeras en gasledning på ett djup som sätter världsrekordet för användandet av 36˝ pipelines. Den nya gasledningen kommer att dras genom och över mycket ojämn terräng på ett djup av 1265 under havsytan – där forntida isberg skurit långa och breda gravar på havsbotten längs större delar av sträckan.

I detta sammanhang har Ramböll arbetat med ruttoptimering (route optimization och seabed intervention) genom den mycket svåra och ojämna terrängen. Därtill har arbetet även innefattats av en inmonteringsbedömning och mekanisk design (wall thickness optimization och buckle arrestor design) för gasledningen som inom en snar framtid ska transportera höga kvantiteter av gas djupt under havsytan.

Kust-approach

Eftersom Polarled-pipelinen kommer att installeras i det smala Björnsundet vid sidan om redan befintliga pipelines på havsbottnen, så kräver detta en specialiserad design av rutten. Bland annat behöver man använda sig av vändpunker (turning points) för att det ska vara möjligt att följa Björnsundets oceanografiska konturer.

Genom att använda sig av metoden Front End Engineering Design (FEED) för anläggningsarbetet vid landkänningen av rutten, så har man kunnat fastställa stabiliteten av havsbottnen. Därmed har man också kunnat räkna ut kraven för den inledande installationen (pull-in) av gasledningen.

Infästning av Pipelinen

Ramböll genomförde också en utvärdering av infästningen av gasledningen med hjälp av fjärrstyrd utrustning, samtidigt som man var ansvarig för utformningen av Aasta Hansteen-pipelinens slutmodul och för utformingen av förgreningar (in-line tees) längs gasledningen. Därtill bestod arbetet av geoteknisk design för undervattensstrukturer och design för interaktioner (crossing design) med redan existerande pipelines.

Ramböll erbjöd dessutom:

• Hälsa-, miljö- och säkerhetsvägledning; inklusive riskidentifieringsseminarier (HAZID) och kvantitativa riskanalyser (QRA)
  
  
• Samordningsstöd till Statoil med arbetet att koppla ihop Aasta Hansteen med utbyggnaden av gasanläggningen i Nyhamna, Norge och andra anslutande pipeline-projekt
  
  
• Assistans till Statoil under förberedelserna av miljökonsekvensbeskrivningen (Environmental Impact Assessment) för gasledningen

Tvärvetenskapligt projekt-team

FEED studien leddes från Rambölls kontor i Köpenhamn med värdefull assistans från de lokala kontoren i Norge och Indien. Apply Nemo deltog som underleverantör för undervattensstrukturerna.

Ramböll kommer att arbeta vidare med den detaljerade designen av projektet fram tills år 2016.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Skydd av en unik djuphavsmiljö

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Det Norska havet skapar en rad unika utmaningar när det handlar om installationer av pipelines. Gasledningen kommer till exempel att ligga 1,3 kilometer under havsytan på den djupaste platsen.. Längs sin rutt mot kusten kommer gasledningen dras genom en havsbotten med mycket grov och ojämn terräng där det finns kallvattenkorallrev och andra känsliga marina miljöer.

Stöd till Polarledprojektet

Ramböll valdes ut av Statoil i Stavanger för att hjälpa till med att förbereda en fullständig MKB för gasledningen, samt för att ge ad hoc-stöd inom Hälsa-, miljö- och säkerhetsområdet. MKB:en och den Sociala konsekvensbedömningen (SKB) används i detta fall för att identifiera och utvärdera de sociala och miljömässiga effekterna av projektet, samt för att jämföra alternativ och utveckla metoder som minskar en eventuell påverkan. Ramböll har bred och långtgående erfarenhet av MKB för offshore pipelines. Nord Stream, Skanled och Baltic pipeline är bara några exempel.

En godkänd MKB är ett krav för att Polarled-projektet ska kunna genomföras.

Ramböll utarbetade också ett förslag till ett MKB-program som därefter sändes till en offentlig överläggning och utfrågning där 81 parter, däribland kommuner, NGOs och statliga institutioner hördes.

Att förstå lokala förhållanden.

Statoils gasledning kommer att koppla ihop Aasta Hansteen gasfältet som ligger strax norr om polcirkeln med framtida gasområden i Norska havet och en landbaserad gasanläggning i Nyhamna, Norge. Operatören Gassco kommer därigenom fortsatt kunna säkerställa gastransporterna till det europeiska fastlandet och de brittiska öarna. Vattendjupet är 1,3 kilometer under havsytan vid Aasta Hansteen gasfältet och den 460 kilometer långa 36” pipelinen kommer att dras till den landbaserade gasanläggningen Nyhamna, Norge. En ny export-pipeline från offshore plattformen Kristin finns också med i Rambölls del av gasprojektet i det Norska havet.

Polarled-projektets MKB utvärderar också de miljömässiga och samhällsmässiga konsekvenserna av projektet med bakgrund av en djupgående förståelse för de lokala förhållandena. Interaktionen med sammankopplade MKB, exempelvis Aasta Hansteen och Nyhamna, säkerställer här en helhetssyn.

Genom att inarbeta kommentarer, åsikter och godkännanden från de norska olje- och energimyndigheterna och de offentliga överläggningarna så kunde en fullständig MKB tas fram. MKB:en som togs fram av Ramböll tog hänsyn till de lokala förhållandena, samtidigt som man använde sig av Rambölls internationella erfarenheter i en norsk kontext.