- Vi är glada över att återigen få samla olika aktörer med syfte att utvecklas och bli smartare tillsammans inom frågor som berör framtidens hälso- och sjukvårdsmiljöer, betonade Åsa Demander, ansvarig för den svenska sjukhusverksamheten på Ramboll i Sverige, som inledde forumet tillsammans med Niklas Sörensen, vd för Ramboll Sverige.
Dagen började och avslutades med olika perspektiv från läkare. Henrik Widegren gav ett underhållande historiskt perspektiv på vården och pratade om allt från mer eller mindre lyckade medicinska uppfinningar genom tiderna till nya samtida diagnoser såsom sms-frakturer. Ett budskap var att vår uppfattning av hur vården bäst bedrivs har skiftat över tid och kommer att fortsätta göra det. Anders Hansen knöt ihop dagen utifrån människan i centrum av digital utveckling. Han gav oss en spännande inblick i hur våra mänskliga hjärnor och vår hälsa påverkas av ett ökat skärm- och mobilanvändande.
Finns framtidens vård i den smarta staden?
Under ett av dagens teman berättade Jannette Spiering om Hogeweyjk, en nederländsk stadsdel skapad för människor med demens. Tanken är att de boende ska ha en bra livskvalitet genom att fortsätta ha ett normalt liv, vara ute i friska luften och hålla sig aktiva med sina intressen. Demensen hos de personer som bor i området ligger på en bibehållen nivå under lång tid och eskalerar först mot slutet. Individernas totala hälsa och livskvalitet varar längre istället för att de långsamt blir sämre, som i institutionaliserad vård och omsorg.
- Vi vill att människor med demens ska slippa känslan av institutionalisering. De ska kunna starta sin dag i sina hem med en morgonkaffe och planera dagen – vad ska vi handla, kanske det vore skönt med en promenad? Om miljön är så normal som möjligt minskar den stress personer med demens brukar känna. Man måste alltid utgå från individen och dess behov. Man ska få vara den man är, menade Jannette.
Finns framtidens vård i den digitala världen?
Lydia Lilja på GE Healthcare och Brad Wilson från Bradford Teaching Hospital i Storbritannien visade hur de använder sig av ett ”Clinical Command Center” för att utveckla vårdupplevelsen och avlasta både vårdgivare och vårdpersonal i det dagliga arbetet. Command centret visualiserar informationen och förenklar därigenom prioritering. Införande av den digitala plattformen har lett till att sjukhuset kan ta emot fler patienter och korta kötiderna. Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör i Region Västerbotten, delade insikter och lärdomar från hur regionen jobbar med digitalisering för att ge den bästa vården. Sara betonade även vikten av kringliggande förändringsarbete, och att inte bara fokusera på tekniken.
Eller hittar vi den i nya hälso-hubbar?
Nya aktörer som utmanar de traditionella vårdgivarna har ofta sitt ursprung i mer konsumentnära branscher. ICA-gruppen har klivit in i vårdsektorn genom samarbetet med Min Doktor och med kliniker i anslutning till den egna apotekskedjan. Teresa Matérn från Apotek Hjärtat, ICA-gruppen och Olof Fredricson från Min Doktor var på plats. Med fokus på primärvård berättade de bland annat om hur de ser på sin roll i vårdkedjan och hur de med digitala gränssnitt såväl som fysiska kliniker, möter en allt tydligare efterfrågan på hög tillgänglighet. Presentationen var ett spännande exempel på ekosystemet som formas kring vårdmötet där olika aktörer har olika roller att fylla.
Dialoger och insikter utöver föreläsningar
Moderatorn Mona Boström höll ihop dagen tillsammans med dagens panel, Patrik Sundström (SKR), Anders Ekholm (Institutet för Framtidsstudier, ordförande Storstockholms diabetikerförbund) och Mats Eriksson (tidigare moderat styrelseordförande Region Halland). De reflekterade löpande över vilken påverkan den utveckling vi ser kan ha på framtidens hälso- och sjukvård – i fysiska såväl som digitala miljöer.
Forumet hade ett antal dialogstationer utifrån dagens teman. Vid en station passade vi på att fråga deltagarna hur många procent av vårdens alla möten de tror sker digitalt om fem år – nästan hälften (46,2%), var det genomsnittliga svaret.
