Så blir branschen mer klimatsmart

05 januari 2021
Vi måste bli mer proaktiva i att bidra till Parisavtalet och 1,5-gradersagendan i allt vi gör, säger Louise König, ansvarig för hållbar affärsutveckling på Ramboll, som delar med sig av sina tankar om klimatarbete, både i vår bransch och i stort.
Louise König, Ansvarig Hållbarhet Affärsutveckling, Ramboll Sverige

Louise König, Ansvarig Hållbarhet Affärsutveckling, Ramboll Sverige

Kontakt

Louise König

Louise König

Ansvarig Hållbarhet Affärsutveckling
Tel: +46 (10) 6156899
Boel Bengtsson

Boel Bengtsson

PR-ansvarig
M: 0761-257287

På vilket sätt tycker du att samhällsbyggnadsbranschen måste förändras för att bli mer klimatsmart?

Vi måste bli mer proaktiva i att bidra till Parisavtalet och 1,5-gradersagendan i allt vi gör! Det händer mycket spännande i Sverige och EU just nu. EU-kommissionen har lanserat sin ”Green Deal” som är ett bra exempel på överordnat styrmedel som sänder viktiga signaler.

I och med EU:s nya taxonomi kommer det bli enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och den finansiella sektorn kommer kunna ha tydliga krav på våra kunder för att de ska kunna uppnå gröna investeringar. Därför kommer vi behöva ha mer kvalitet och granularitet i vår dataanvändning – för att kunna räkna på mer detaljnivå och för att nå upp till finansiella institutioners framtida miljö- och hållbarhetskrav.

Vi som bransch måste proaktivt föreslå för kunderna hur de kan bidra till att vi möter målet på 1,5 graders minskning av utsläppen till år 2045 och hur de konkret kan uppnå sina hållbarhetsmål och ambitioner. Vi har de tekniska lösningarna och de ingenjörsmässiga kompetenserna för att hitta alternativ och vägar framåt.

Vi som bransch måste hitta andra forum för dialog, tillsammans med många intressenter för att driva denna förändring. Ta exempelvis alla myndigheter, verk och statliga bolag. De ägs ju av staten, det vill säga medborgarna, skattebetalarna och invånarna. Det borde finnas krav och investeringar för att implementera Agenda 2030 och klimatarbetet i alla deras upphandlingar, annars slösar vi ju på skattepengarna. Här tror jag att det krävs av vår bransch att vi utmanar mer och bidrar mer proaktivt.

Hur tror du att klimatarbetet ser ut tio år framåt i tiden? Var hoppas du att vi kommer vara?

2030 så hoppas jag att vi har halverat klimatutsläppen och att alla länder har anammat Parisavtalet och dess inriktning på allvar. Jag hoppas att klimat, vatten och biologisk mångfald kombineras i en gemensam berättelse och aktivering. Vi kommer då att ha haft 10 år av grön omställning, men parallellt även mer katastrofer. Jag tror att vi fortsatt arbetar med frågorna och bygger resiliens, men är osäker på om vi har lyckats att på riktigt vända ”roten till problemen”, det vill säga modifiera vårt nuvarande ekonomiska system.

Jag hoppas att vi framförallt ser en större tydlighet. Politiken har sagt att Sverige ska ha noll utsläpp av växthusgaser efter år 2045. Detta skulle behöva brytas ner i delmål, för att kunna utvärdera var vi ligger i processen under åren fram till dess. Här kan Klimatpolitiska rådet och initiativet Fossilfritt Sverige spela en viktig roll.

Det är tydligt att nuvarande initiativ inte räcker till och att färdplanerna måste anpassas till 1,5-gradersagendan. Den stora frågan är hur vi kan fokusera på att investera i innovation, och gynna alla initiativ som driver en hållbar utveckling i allt vi gör och förkasta övriga. 

Jag tror också att det måste bli en annan typ av styrning av bolag, styrelser och ledningsgrupper. Skulle önska att se att man anammade ”tripple bottom line” på riktigt (miljö, socialt, ekonomi). Ägardirektiven i alla bolag/myndigheter måste bli mycket tydligare, miljö och sociala frågor borde inte gå att välja bort. Att jobba med klimat och hållbarhetsfrågor är komponenter för att överhuvudtaget kunna existera som företag i framtiden. Alla bolag måste sätta mål för hur de skapar intäktsdrivande hållbara lösningar, produkter och tjänster och gör det enkelt för kund att välja rätt. Klimattänk kan inte bara drivas av kostnader eller riskkalkyler utan måste också ha intäkter som fokus.

Jag tror på ekonomin som omvälvande kraft. Nu när finansmarknaden och bankerna börjar söka sig till det hållbara börjar det hända saker. Stora ekonomiska aktörer går ut och avsäger sig fossil användning. Sverige är ett litet land med goda förutsättningar som kan visa vägen för en klimatneutral omställning. Vi har även en stark aktiviströrelse – se bara på Greta Thunberg!

Har du något exempel på spännande projekt Ramboll jobbat med där du ser att ni haft eller har stora möjligheter att påverka miljön?

Det mesta vi gör inom samhällsbyggnadssektorn har ett 100-årsperspektiv. Vi ska alltid tänka på generationsperspektivet, som blev lag 1 januari i år. Det innebär att alla som jobbar på Ramboll kan påverka motsvarande 25 mandatperioder, det är stort!

Ett roligt projekt som vi driver internationellt just nu är hur vi kan bistå både regionala kommissioner och EU-kommissionen så att de blir klimatneutrala till 2050. I det projektet arbetar vi med policyanalys av kommissionernas utsläpp. Hur de kan få utsläppen att minska samt att vi även jobbar med tillsynssystemet för att mäta framgångsfaktorer och utmaningar i processutvärderingar.

Vi bistår även många industriföretag att bryta ned sina klimatambitioner till tydliga mål och arbeta med cirkuläritet. Det blir allt viktigare för bolag att tydliggöra sin påverkan och beräkna den, bland annat för att kunna svara an på den nya taxonomin. Här hjälper vi bolag som både vill redovisa datan och rapportera, såväl som investerarna att göra mer klimatsmarta val och värderingar.

Ett annat projekt vi är glada över att få arbeta med är nya stambanan mellan Göteborg och Borås. Vi har tillsammans med Trafikverket valt ut femton fokusområden där vi tittar på miljö, sociala och ekonomiska parametrar och försöker väga dem lika tungt i ambitionen att integrera Agenda 2030 och tripple bottom line-tänket på riktigt. Allt görs dessutom i samråd med invånarna vilket är ett spännande sätt att jobba på. Här vill jag också passa på att ge en eloge till Trafikverket – en aktör som är absolut vägledande i hur de ställer tydliga klimatkrav i flertal projekt.

Om vi ska bidra till ett mer positivt och hållbart samhällsbyggande så måste vi accelerera takten omgående och i varje uppdrag fråga oss: Bidrar det här projektet till 1,5 gradersmålet och en ökad social hållbarhet för framtida generationer? Om inte, tänk igen, tänk om.


Texten kommer från Innovationsföretagens rapport ”Innovation för klimatet”.