Rambollforskare presenterar ny metod för mätning av barriäreffekter

Motorvägar och järnvägar kan utgöra barriärer som gör det svårt för fotgängare och cyklister att ta sig fram i staden. Idag finns det inget sätt att kvantitativt mäta dessa hinder vilket kan leda till segdragna förhandlingar när Trafikverket och en kommun ska komma överens om dragningen av en trafikled.   

 

- Trots att det borde vara en del av beslutsprocessen har det hittills inte funnits någon vedertagen standard för att mäta barriäreffekter, säger Job van Eldijk. 

 

De senaste sju åren har han ägnat 60% av sin arbetstid åt att som industridoktorand på Chalmers utveckla och testa en metod för att mäta och kartlägga de effekterna motor- och järnvägar kan ha på gång- och cykeltrafik.  

 

 

Metoden utgörs av en modell och ett antal GIS-baserade verktyg som bland annat mäter avstånd mellan adresser utifrån specifika mätpunkter. Modellen och verktygen har testats i ett hypotetiskt projekt i Göteborg, men även omsatts i praktiken i bland annat Linköping där den hjälpt till att lösa ett låst läge i förhandlingen mellan Trafikverket och kommunen i samband med dragningen av Ostlänken. 

Job betonar att det i grund och botten handlar om att skapa förutsättningar för förtroende i samarbetet:  

- Genom att ha en gemensam metod för att kvalitativt kartlägga och mäta effekterna av en barriär kan vi ta fram ett objektivt beslutsunderlag över vilket parter kan mötas även om de representerar olika intressen eller har olika målsättningar.

Något som i slutändan givetvis gynnar städernas invånare. 

- Väljer fler att gå och cykla i stället för att ta bilen är det bra för både folkhälsan och klimatet. Det finns också en social aspekt eftersom det ökar förutsättningarna för handel och minskar segregationen. Om vi i stadsplaneringen prioriterar att minska barriärerna kring väg och järnväg kan vi skapa bättre och mer hållbara samhällen