Rambollfonden utlyser pris för forskning om psykiskt välbefinnande i hållbara städer

30 juni 2022
Unga forskare i sin tidiga karriär bjuds nu in att ansöka om 2022 års Flemming Bligaard Award. Priset på 65 000 EUR ska gå till banbrytande forskning som syftar till att förbättra mental hälsa hos människor i stadsmiljöer.
Copyright: @Ture Andersen / ture@ouro.dk

Copyright: @Ture Andersen / ture@ouro.dk

Kontakt

Maj Westh Johansen

Media Relations Manager
Tel: +45 51611893

Søren Staugaard Nielsen

Managing Director
Tel: +45 51 61 78 86

Devapriyo Das

Group Content Manager
Tel: +45 51 61 21 49

Mer än fyra miljarder människor bor i städer idag, och nästan två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer år 2040.

Motståndskraftiga, hållbara och levande städer behöver invånare som arbetar, bidrar till samhället och klarar av livets påfrestningar. Människors mentala hälsa och välbefinnande är centralt för städernas framgång, och går hand i hand med att återställa naturliga miljöer och dämpa effekterna av klimatförändringarna.

Rambollfonden uppmanar nu unga forskare att skicka in sin banbrytande forskning på temat Mentalt välbefinnande i städer för att kunna vinna 2022 års Flemming Bligaard Award

– Psykisk hälsa är en ofta osynlig och försummad aspekt i städer och stadsmiljöer under utveckling. Det är viktigt att vi arbetar för att minska psykisk ohälsa när antalet stadsbor ökar i världen, så att städerna kan utvecklas på hållbara sätt som möter behoven hos både människor, natur och samhällen, säger Søren Staugaard Nielsen, VD för Rambollfonden. 

Eftersom frågor om mental hälsa i städer är komplexa utlyses priset brett till unga forskare från en rad discipliner och bakgrunder. Forskningsresultaten måste ha potential att upprepas, samt vara skalbara och applicerbara i olika stadsmiljöer.

Vinnaren av Flemming Bligaard award 2022 tilldelas en prissumma på 65 000 euro.

Sista ansökningsdag är 10 oktober 2022

Mer information och ansökningsformulär hittar du här. 

Fokusområden för 2022 års pris

Tvärsektoriella och tvärkulturella insikter och verktyg behövs för att ta itu med det växande problemet med psykisk ohälsa bland människor som bor i städer idag. Priset syftar till att attrahera ett brett spektrum av forskartalanger inom områden som arkitektur, teknik, sociologi, psykologi, folkhälsa, stadsplanering och urban utveckling.

Ansökningar ska handla om föreslagen eller pågående forskning som:

  • Undersöker relationen mellan mentalt välbefinnande och att vistas eller bo i stadsmiljö
  • Utforskar samspelet mellan mental hälsa och integration av natur i städer
  • Definierar viktiga drivkrafter och/eller hinder för att främja mentalt välbefinnande i städer
  • Tillhandahåller metoder, verktyg eller resultat som är möjliga att upprepa, är skalbara och tillämpbara i olika stadsmiljöer

Ansökningar ska ha inkommit senast 10 oktober 2022.

Om utmärkelsen

Flemming Bligaard Award syftar till att uppmärksanna smarta idéer och tillämpbara hållbara lösningar som bidrar med kunskap till och om samhället. Rambolls tidigare VD, Flemming Bligaard Pedersen, slutade som ordförande för Rambollfonden år 2020. För att hedra hans 44 år i bolaget skapade Rambollfonden ett pris på 65 000 EUR som varje år tilldelas en forskare i sin tidiga karriär vars arbete anses bidra till hållbar utveckling på ett extraordinärt sätt.

Tidigare vinnare

Anne Lyck Smitshuysen från Danmarks Tekniske Universitet vann priset år 2021 för sin forskning om att skala upp produktionen av grön vätgas, ett bränsle som kan konkurrera ut fossila bränslen och påskynda omställningen till förnybar energi. Hennes forskning kan bidra till att sänka produktionskostnaderna med 15 % och därmed öka takten för övergången till grön vätgas.

Colin Rose belönades år 2020 med det allra första priset för sin forskning om hur betong och stål kan ersättas med korslaminerat sekundärträ (CLST), som är gjort av återvunnet trä. Användning av CLST minskar mängden koldioxidutsläpp eftersom det innehåller mindre än hälften så mycket kol som betong. Räknar man in det kol som binds i den långlivade träprodukten får det en utsläppsnegativ effekt.