Ramboll vill utöka samarbetet med akademin

19 september 2018
Peter Collin är marknadschef för Rambolls Broverksamhet och delar sin tid mellan Ramboll och Luleå tekniska universitet. Med den ena foten i universitetsvärlden och den andra i arbetslivet kan han implementera forskning och utveckling i faktiska projekt och konkret visa hur ett mer industrialiserat byggande med utökad verkstadsproduktion och ny teknik ger kostnads- och tidsbesparingar för samhället. Nu vill Ramboll utveckla den här typen av forskningssamarbete inom fler områden.
Bro över Rokån. Under bron syns stöden från den gamla bron. Foto: Ulf B Jonsson.

Bro över Rokån. Under bron syns stöden från den gamla bron. Foto: Ulf B Jonsson.

Kontakt

Maria Tegin

Maria Tegin

PR Manager
Tel: +46 10 615 64 71
M: +46 70 293 99 24

Samverkansbroar av stål och betong vann stora marknadsandelar under 1990-talet. Det är en konstruktionsmetod där stålbalkar används för att bära last i driftskedet tillsammans med betongen, men även för att bära den blöta betongen i gjutskedet. Den här typen av broar är kostnadseffektiv och kan byggas relativt snabbt.

– Unikt med våra broforskningsprojekt är att vi bygger en riktig bro och testar den i verkligheten. Det är möjligt tack vare att jag även arbetar på Ramboll. Jag inleder alltid mina projekt med en workshop där jag bjuder in forskare, konstruktörer och broägare då vi lär känna varandra och pratar behov samt vad som är gjort i andra delar av världen, säger Peter Collin.

Minimala trafikstörningar med ny teknik

Peters forskningsprojekt omfattar bland annat utveckling av samverkansbroar med integrerade landfästen där man strävar efter att bygga bort underhållskrävande rörelsefogar genom att använda kontinuerliga balkar och undvika övergångskonstruktioner mot vägbanken. Han har också forskat om broförstärkning och elementbyggda samverkansbroar som består av till största delen förtillverkande delar som lyfts på plats. Ett exempel på det sistnämnda är bron över Rokån utanför Piteå. När den gamla bron skulle ersättas monterades den nya bron vid sidan av den gamla och lyftes sedan på plats. Vägen behövde bara vara avstängd ett dygn.

– Peter fungerar även som brobyggare mellan akademi och näringsliv genom att han flyttar ut forskning i näringslivet och sedan lyfter tillbaks och utvärderar den. Lokalt är broforskningen uppskattad eftersom det handlar om byggprojekt som skapat stor nytta för byggbranschen i Norrbotten, säger Fredrik Kristiansson, Lokalchef Norrbotten Sveriges Byggindustrier.

För Luleå Tekniska Universitet, LTU, ger samarbetet en välkommen direktkontakt med hur broprojektering går till i verkligheten. Studenterna får till exempel komma på studiebesök till Ramboll och se verksamheten på ett konstruktionskontor.

– Broforskningen är en konkret och tillämpad forskning som försöker lösa de problem samhället står inför genom till exempel ett mer cykliskt byggande, effektivisering av processerna och förstärkning av befintliga broar, säger Lennart Elfgren, professor på LTU.

Samhällsutveckling genom att lyssna

Kombinationen av verklighetsförankring och ny kunskap är värdefull för Ramboll som nu vill sprida den positiva effekt man ser på brosidan.

– Vi vill koppla ihop industri och akademi inom flera områden och uppmanar akademin att kontakta oss med förslag på områden där det skulle kunna göras. Sverige går allt mer emot att bli ett tjänstesamhälle, men för att vara framgångsrika inom samhällsutveckling måste vi också fortsätta lära oss, säger Niklas Sörensen, vd för Ramboll i Sverige.

– Peter har delvis forskat kring nybyggnation men det är minst lika viktigt att lära sig mer om möjligheterna att hantera det vi redan äger med digitala hjälpmedel, exempelvis hur sensorteknik kan användas för att förlänga en bros livslängd. Ur vår synvinkel handlar forskning om att lyssna på utmaningen och attackera den, säger Niklas Sörensen.

En viktig aspekt är att det handlar om forskning som ligger nära den praktiska utmaningen och för Ramboll är samverkan viktig i bred bemärkelse.

– Vi vill inte sitta på kunskap utan dela med oss. Utkomsten av investeringen blir bättre när man gör det tillsammans. Gemensam forskning är mer relevant, säger Niklas Sörensen.

Internationellt samarbete skapar samhällsnytta

Exempel på kunskapsdelning är de internationella workshops rörande stålbroar som Ramboll Sverige brukar anordna samt Nordic Buildtech Day där Ramboll samlade aktörer och innovatörer för att prata om digitaliseringens möjligheter, utmaningar och nyheter.

Paneldiskussion på Nordic Buildtech Day
Även hos beställaren finns det intresse för ett utökat samarbete mellan näringsliv och den akademiska världen, särskilt då metoderna skapar stor samhällsnytta då de blir genomförda.

Sven-Erik Granli är utvecklingschef på Peab och har genomfört två SBUF-projekt med Ramboll.

– Som byggföretag har vi inte möjligheten att driva utvecklingen på samma sätt, men tack vare att Peter har en fot i den akademiska världen får vi tillgång till nya metoder. En annan fördel är att Peter också arbetar internationellt vilket gör att det blir enklare för oss att omvärldsbevaka, exempelvis när det gäller regelverk och nya broprojekt, säger han.

Några av Rambolls broprojekt

Renoveringen av Årstabron

Förlängd livslängd på Gamla Årstabron

Gamla Årstabron i Stockholm färdigställdes 1929 och bär varje dag 300 000 passagerare med tåg. Som en viktig del av trafikomläggningen med Citytunneln då all järnvägstrafik ska ledas över Gamla Årstabron behövdes brons tekniska livslängd förlängas.

Broarna över Södertälje kanal i Södertälje. (Johan Fredriksson / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0))

Ny järnvägsbro över Södertälje kanal

Den gamla järnvägsbron över Södertälje kanal byggdes 1918 och krävde mycket underhåll. Därför byggdes en ny bro som stod klar 2010. Projektering och geoteknik utfördes i samverkan mellan Ramboll i Sverige och Danmark.