Samverkansbroar av stål och betong vann stora marknadsandelar under 1990-talet. Det är en konstruktionsmetod där stålbalkar används för att bära last i driftskedet tillsammans med betongen, men även för att bära den blöta betongen i gjutskedet. Den här typen av broar är kostnadseffektiv och kan byggas relativt snabbt.
– Unikt med våra broforskningsprojekt är att vi bygger en riktig bro och testar den i verkligheten. Det är möjligt tack vare att jag även arbetar på Ramboll. Jag inleder alltid mina projekt med en workshop där jag bjuder in forskare, konstruktörer och broägare då vi lär känna varandra och pratar behov samt vad som är gjort i andra delar av världen, säger Peter Collin.
Minimala trafikstörningar med ny teknik
Peters forskningsprojekt omfattar bland annat utveckling av samverkansbroar med integrerade landfästen där man strävar efter att bygga bort underhållskrävande rörelsefogar genom att använda kontinuerliga balkar och undvika övergångskonstruktioner mot vägbanken. Han har också forskat om broförstärkning och elementbyggda samverkansbroar som består av till största delen förtillverkande delar som lyfts på plats. Ett exempel på det sistnämnda är bron över Rokån utanför Piteå. När den gamla bron skulle ersättas monterades den nya bron vid sidan av den gamla och lyftes sedan på plats. Vägen behövde bara vara avstängd ett dygn.
– Peter fungerar även som brobyggare mellan akademi och näringsliv genom att han flyttar ut forskning i näringslivet och sedan lyfter tillbaks och utvärderar den. Lokalt är broforskningen uppskattad eftersom det handlar om byggprojekt som skapat stor nytta för byggbranschen i Norrbotten, säger Fredrik Kristiansson, Lokalchef Norrbotten Sveriges Byggindustrier.
För Luleå Tekniska Universitet, LTU, ger samarbetet en välkommen direktkontakt med hur broprojektering går till i verkligheten. Studenterna får till exempel komma på studiebesök till Ramboll och se verksamheten på ett konstruktionskontor.
– Broforskningen är en konkret och tillämpad forskning som försöker lösa de problem samhället står inför genom till exempel ett mer cykliskt byggande, effektivisering av processerna och förstärkning av befintliga broar, säger Lennart Elfgren, professor på LTU.
Samhällsutveckling genom att lyssna
Kombinationen av verklighetsförankring och ny kunskap är värdefull för Ramboll som nu vill sprida den positiva effekt man ser på brosidan.
– Vi vill koppla ihop industri och akademi inom flera områden och uppmanar akademin att kontakta oss med förslag på områden där det skulle kunna göras. Sverige går allt mer emot att bli ett tjänstesamhälle, men för att vara framgångsrika inom samhällsutveckling måste vi också fortsätta lära oss, säger Niklas Sörensen, vd för Ramboll i Sverige.
– Peter har delvis forskat kring nybyggnation men det är minst lika viktigt att lära sig mer om möjligheterna att hantera det vi redan äger med digitala hjälpmedel, exempelvis hur sensorteknik kan användas för att förlänga en bros livslängd. Ur vår synvinkel handlar forskning om att lyssna på utmaningen och attackera den, säger Niklas Sörensen.
En viktig aspekt är att det handlar om forskning som ligger nära den praktiska utmaningen och för Ramboll är samverkan viktig i bred bemärkelse.
– Vi vill inte sitta på kunskap utan dela med oss. Utkomsten av investeringen blir bättre när man gör det tillsammans. Gemensam forskning är mer relevant, säger Niklas Sörensen.
Internationellt samarbete skapar samhällsnytta
Exempel på kunskapsdelning är de internationella workshops rörande stålbroar som Ramboll Sverige brukar anordna samt Nordic Buildtech Day där Ramboll samlade aktörer och innovatörer för att prata om digitaliseringens möjligheter, utmaningar och nyheter.
