Invånarna om krisberedskap
Vår utgångspunkt är att allt vi gör formas för invånarna. Vi vill lyssna på invånarna och få många olika perspektiv eftersom vårt syfte är att skapa samhällsnytta, på riktigt.
Hur ser Sveriges invånare på sin egen krisberedskap?
I den här rapporten, som är den första av flera inom hållbarhet, tar vi del av invånarnas syn på sin egen krisberedskap.
56 %
56 procent anser att våra bostäder behöver anpassas bättre för att klara en kris.
9 av 10
De flesta, nio av tio, tycker att det är viktigt att samhället aktivt arbetar med att skapa bättre förutsättningar för enskilda individer att klara sig själva under en samhällskris.
# 1
Det område flest upplever att åtgärder skulle göra mest nytta för att stärka den egna krisberedskapsförmågan, är ökad tydlighet om vad som förväntas av invånarna vad gäller hemberedskap.
-
-
-
-
-
-
62 %uppger att boendet har stor betydelse för deras krisberedskapsförmågaMän vs kvinnorKvinnor uppger i högre utsträckning än män att de kommer att förbättra de egna förutsättningarna.59 %anser att de inte är förberedda att klara sig under en längre samhällskris.75 %svarar att brist på dricksvatten, livsmedel och el skulle orsaka mest problem.92 %tycker att det är viktigt att samhället aktivt arbetar med att skapa bättre förutsättningar för enskilda individer att klara sig själva.
Boendets betydelse vid kriser
62 procent av invånarna uppger att boendet har stor betydelse för deras egen krisberedskapsförmåga. Våra bostäder behöver anpassas bättre för att klara en kris – det anser mer än varannan person, 56 procent.
Varannan säger att de kommer förbereda sig
Mer än varannan invånare, 52 procent, uppger det som troligt att de inom ett år kommer att förbättra de egna förutsättningarna att klara en samhällskris - kvinnor i högre utsträckning än män.
Mer än hälften tycker inte att de är tillräckligt förberedda
Pandemin har fört med sig en vilja bland invånarna att rusta sig inför framtida kriser. Men 59 procent anser att de inte är förberedda att klara sig under en längre samhällskris. Här finns ett möjlighetsfönster som inte får missas, varken av offentlig eller privat sektor.
Läs mer - klicka här för att hämta rapporten
Tillgång till vatten, livsmedel och el största oron
I undersökningen har vi ställt frågan om vad som vore mest problematiskt under en samhällskris. Inte helt oväntat svarar de flesta att brist på dricksvatten, livsmedel och el skulle orsaka mest problem.
Invånarna vill ha stöd för att själva kunna förbereda sig
92 procent anser att det är viktigt att samhället skapar bättre förutsättningar för att hjälpa varje invånare att förbereda sig för och att hantera en samhällskris. 65 procent av invånarna vill ha mer tydlighet om vad som förväntas av dem vad gäller hemberedskap. Ingen annan åtgärd efterlyses i samma utsträckning.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av Ramboll. Den bygger på ca 1000 intervjuer, bland svenska allmänheten och är riksrepresentativ. Datainsamlingen genomfördes i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel, mellan 23 februari-4 mars 2021.
Målgrupp: Allmänheten, 18-79 år
Metod: Webbpanel
Antal intervjuer: 1000 intervjuer
Fältperiod: 23 februari - 4 mars 2021
Resultatet
I den här rapporten, som är den första av flera om hållbarhet, belyser vi invånarnas syn på sin egen krisberedskap. Rambolls utgångspunkt är att all samhällsutveckling och samhällsberedskap formas för invånarna. Vårt syfte är att skapa samhällsnytta, på riktigt. Därför har vi i den här undersökningen valt att lyssna på invånarna. På så sätt får vi både nya och olika perspektiv på krisberedskapen i Sverige och hur den kan utvecklas.
Resultatet visar att invånarna har vilja och intresse för frågorna – det är ett möjlighetsfönster som inte får missas. Vi behöver jobba tillsammans – invånare, kommuner, myndigheter och företag. Tillfället kan inte bli bättre, låt oss ta chansen att ta ett kliv framåt och stärka förutsättningarna för invånarnas beredskap!
Mer om krisberedskap
Sociala landskapsperspektiv på nya stambanor (5 oktober)
Ett webbinarium med exempel från den pågående lokaliseringsutredningen ”Göteborg-Borås, en del av nya stambanor.
