Rajia Addo Faddaoui

Managementkonsult

T: +46 (70) 7549461
M: +46 (70) 7549461

Det finns sedan några år tillbaka en generellt ökad medvetenhet i samhället om behovet av krisberedskap i form av exempelvis klimatsäkring.

Landets kommuner och regioner har fått kämpa men på många platser, i flera delar av landet, har det visats sig tydligt att sociala förutsättningar påverkar möjligheterna att förbereda sig för kris, och att hantera den.

Nyligen skrev jag och min kollega Lars en debattartikel i Altinget om just det här.

Där beskriver vi ett case vi jobbat med för Huddinge kommun för att få bättre förståelse för invånarnas livsvillkor, och påpekar att vi tycker att fler kommuner och regioner borde arbeta på samma sätt.

Kort sammanfattat så är det uppenbart att människors livsvillkor, både när en kris sker och tidigare under deras liv, kraftigt påverkar deras möjlighet att klara sig väl när krisen är ett faktum.

Vi har också tydligt kunnat se att civilsamhället, alltså föreningar och ideella organisationer, ofta med stark lokal förankring, har stora kunskaper om invånarnas livsvillkor både på gruppnivå och individnivå. Därför är en av våra absolut viktigaste slutsatser att civilsamhället måste involveras i krisförberedande arbeten.

Beslutsfattare som saknar kunskap om invånares livsvillkor kommer många gånger att fatta sämre beslut. Då riskerar man att lägga resurser på lösningar som inte träffar rätt. Med en större förståelse för invånarnas förutsättningar och ett gott samarbete med civilsamhällets aktörer skulle våra kommuner och regioner vara bättre rustade för att möte kommande kriser, och för att hjälpa invånarna på anpassade sätt. Jag kallar det jämlik krisberedskap. Invånare ska helt enkelt erbjudas den hjälp de behöver, inte den hjälp som kommunen tror att de behöver.

Jag upprepar gärna slutorden från debattartikeln:

Att känna till och hantera olikheter i befolkningen - genom att föra dialog med människor på deras villkor och inkludera dem i planeringen - är centralt inte bara ur ett rättviseperspektiv för individerna utan också för att lotsa hela samhället genom krisen.

"Pandemin och våra olika livsvillkor - Vikten av att känna sina invånare innan en kris" - I filmen berättar policyutvecklaren Rajia Addo och resiliens-specialisten Lars Brånn om lärdomar från olika uppdrag och ger exempel på hur beslutsfattande, styrning och krisberedskap kan bli bättre genom att känna sina invånare väl och nyttja kraften i civilsamhället