Varför ska man återvinna?

Återvinning handlar om klimatnytta, men det är också en ekonomisk fråga. Det är nämligen de företag som producerar förpackningarna som betalar våra återvinningsstationer. All materialåtervinning gör i regel nytta, men hur lönsam och miljöbesparande den är varierar.

Expert

David Palm

David Althoff Palm

Tjänsteområdeskoordinator
Tel: +46 (10) 615 33 08

Materialåtervinning är när man göra nya produkter och material av gamla produkter och förpackningar. Det finns ett ekonomiskt incitament att förbättra materialåtervinningen och även göra det mer lönsamt att återvinna och ta hand om vårt avfall.

Trots att plaståtervinning ger stor klimatnytta återvinns idag bara en tredjedel av förpackningsplasten i Sverige.

Glas var en av de första förpackningarna som började samlas in och en bidragande orsak var att sophämtarna kunde skära sig när det låg glas bland hushållssoporna. Det är den förpackning som ger nästan lägst klimatnytta när den återvinns, men den finns där trots allt. Tidigare hade vi även ett pantsystem för glasflaskor som diskades och återanvändes och som hade större klimatnytta, men producenterna menade att hanteringen blev för tung och därför finns i princip bara dagens system där burkar och flaskor krossas och smälts kvar.

Tidningspapper var bland det första vi började återvinna och det har länge varit en viktig råvarukälla för de som tillverkar papper. Det finns en klimatnytta, men den är inte så stor som för andra material utan motiven är främst ekonomiska. Även pappersförpackningar har en klimatnytta trots att de har plastdelar och annat som ofta inte blir nya produkter.

Metaller är lätta att sortera ut och att återvinna. Återvinning av aluminium är i särklass både mest lönsam och gör störst klimatnytta per kg material. Att göra ny aluminium är otroligt energikrävande och det är dumt att elda upp den eftersom den förstörs i förbränningsprocessen utan att ge särskilt mycket energi. Plåt kan man sortera ut från förbränningsresterna, men kvaliteten är bättre om du sorterat den rätt från början.

Plaståtervinning ger stor klimatnytta eftersom förbränningen annars leder till stora koldioxidutsläpp. Trots det återvinns idag bara en tredjedel av förpackningsplasten i Sverige. En anledning är att många förpackningar innehåller blandningar av plaster som gör att de inte går att återvinna men även för att vi är dåliga på att sortera ut förpackningarna och slänger dem i soptunnan. Själva märkningen kan också vara lurig. Medan biobaserad plast går utmärkt att sortera riskerar bionedbrytbar plast att förstöra återvinningen. Det är ändå viktigt att vi lägger alla plastförpackningar i återvinningen då tekniken utvecklas och det som inte kan återvinnas idag kanske kan det imorgon. Glöm inte att frigolitförpackningar också sorteras som plastförpackning.

Batterier innehåller farliga ämnen vi absolut inte vill kommer ut i naturen och det är därför mycket viktigt att vi inte slänger dessa i fel behållare.

Matavfall slängs i många hushåll i en papperspåse och återvinns. På de allra flesta håll går påsarna till rötning och blir till fordonsgas. I en papperspåse som ska bli biogas kan du slänga allt ditt matavfall – från bananskal till fettet du skär bort från söndagssteken – men inte jord eftersom det kan förstöra biogasanläggningen. Förväxla inte rötning med kompost som är en helt annan process där mikroorganismer (svampar eller bakterier) bryter ner avfallet till jord. Kompostering tar inte tillvara på energin i avfallet.

Återanvänd så länge det inte leder till ökad förbrukning

Återanvändning av förpackningar är bra så länge det inte leder till mer produktspill. Att köpa mjölk i en flergångsflaska ger klimatnytta så länge det inte innebär att du häller ut mjölk för att hållbarheten blev sämre än i pappersförpackningen. Ett bra exempel på återanvändning som gör klimatnytta är när prylar får ett andra liv hos någon annan – så när du åker till återvinningsstationen med ditt gamla köksbord, såga inte av bordsbenen för att få plats med det i bilen om du tror att någon annan kan vilja ha det. Eller varför inte kolla köp- och säljplatser om någon vill komma och hämta det hemma hos dig – så slipper du resan!

Ökad återvinning i framtiden

Fler och fler vill jobba cirkulärt, efterfrågan på återvunna produkter ökar och tekniken för vad som är möjligt att återvinna utvecklas hela tiden. Återvinning är ett prioriterat område hos både företag och beslutsfattare. I Sverige kommer det ny lagstiftning som exempelvis innebär att år 2025 ska:

- all textil samlas in separat från övrigt avfall.
- alla hushåll erbjudas kostnadsfri insamling av förpackningar vid eller nära fastigheten (60 procent ska ha det redan 2021).

Själva sorteringen kan också komma förändras eftersom det blir svårt att ha hur många kärl som helst. Metall kan till exempel komma att sorteras tillsammans med något annat eftersom det är så enkelt att sortera i efterhand.

Det är ingen myt att det inte går att återvinna svart plast.

Frågor och myter om återvinning

Hur noga behöver jag skölja ur förpackningar innan jag lägger dem i återvinningen?

Inte alls. Den energi som går åt när du diskar en förpackning kan minska eller i värsta fall äta upp klimatvinsten med återvinningen. Det räcker att skaka eller klämma ur förpackningen ordentligt. Om du tycker att du måste skölja ur dina förpackningar för att förhindra att de börjar lukta gå ut med återvinningen lite oftare istället.

Kan jag slänga trasiga dricksglas, uttjänta plastprylar eller porslin i förpackningsåtervinningen?

Nej. Den främsta anledningen är att återvinningsstationerna betalas av producenterna till det som förpackas och att de därför bara tar emot förpackningar. Det finns också rent praktiska anledningar. Dricksglas är till exempel gjorda av annat glas än förpackningsglas och har en annan smältpunkt vilket gör att de inte kan återvinnas tillsammans. När det gäller plastsaker kan en 30 år gammal plastbunke innehålla farlig plast som har fasats ut ur tillverkningen och det vill vi inte ha in i cirkulationen. Porslin i mindre mängder som enstaka kaffekopp går att slänga i hushållssoporna, men har du en hel servis får du lägga den i grovsoprummet eller åka till en återvinningscentral – kanske vill någon annan ha den eller så kan den bli fyllnadsmassor.

Är det sant att svart plast inte kan återvinnas?

Det stämmer. Olika plastsorter sorteras vanligen genom att man belyser den med en speciell lampa och ser vilket ljus som reflekteras men eftersom den svarta plasten absorberar ljuset fungerar inte processen på den. En tumregel kan därför vara att undvika svart plast.

Kan jag lägga kryddplantor och krukväxter bland matavfallet?

Nej. Köper du hem basilika ska den svarta krukan och den lilla jordklumpen som följer med plantan läggas i soporna. Får du större mängder jord när du planterar om dina krukväxter åker du till en kommunal återvinningscentral som har särskilda kärl eller ytor avsedda för trädgårdsavfall.  Du kan förstås även lägga den i en egen trädgårdskompost om du har tillgång till det.

Det är meningslöst att sortera eftersom allt ändå blandas och bränns upp

Fel. En stor anledning till att sortera ut är att kostnaden för att ta hand om den hamnar hos producenterna som då får incitament att hitta bättre sätt att återvinna och även om klimatnyttan varierar är det bättre för klimatet att materialåtervinna än att elda upp saker.

Är det bättre att köpa laddningsbara batterier än vanliga?

Ja. Men köp gärna en bättre batteriladdare som även kan ladda ur batterierna helt innan de laddas, då kommer de fungera mycket längre.

Plastpåse är bättre än tygpåse

Det beror på. Använder du en tygpåse eller väska som du ändå har och använder till annat är det naturligtvis bättre än att köpa en ny påse varje gång du går till butiken. Plastpåsen är dock främst problematisk i länder utan avfallshantering där den hamnar i naturen. En plastpåse från en svensk butik har klimatpåverkan då den bränns men väljer man en biobaserad påse blir den mindre. Det absolut viktigaste är vad du väljer att lägga i påsen när du handlar.


Fråga experterna

Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.

Läs mer

Hur planerar man trafik?

Förr planerades städer utifrån bilisternas behov men idag handlar trafikplanering till stor del om att uppmuntra människor att ändra beteende och välja hållbara transporter.


Läs mer: Så planerar man trafik

Vilka är de tre vanligaste brotyperna?

Det är främst tre faktorer som avgör vilken typ av bro man ska bygga; spännvidd, konstruktionshöjd, och hur grundläggningsförhållandena ser ut. Här är Sveriges tre vanligaste brotyper.


Läs mer: De tre vanligaste brotyperna

Hur fungerar vindkraft?

Vindkraft innebär produktion av elenergi som utvinns ur vinden.


Läs mer: Så fungerar vindkraft

Vad är nudging?

Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.


Läs mer: Så fungerar nudging

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.


Läs mer: Så fungerar en digital tvilling

Hur anpassar man städer för att klara översvämningar?

Klimatförändringarna leder till fler och kraftigare skyfall. Samtidigt börjar det ta slut på ”bra” platser att bygga på i städerna, vilket gör att det ofta byggs på platser med högre översvämningsrisk. Att anlägga parker eller dammar kan vara ett sätt att förhindra översvämningar.


Läs mer: Så anpassas städer för att klara översvämningar