Var kommer dricksvatten ifrån?

Vårt dricksvatten kommer från grundvatten och ytvatten. I Sverige får ungefär lika många människor sitt dricksvatten från grundvatten som från ytvatten.

Expert

Susanne Forsberg

Susanne Forsberg

Process engineer
Tel: +46 10 615 13 94

I dricksvattenproduktionen används råvatten, som antingen kommer från grundvattnet eller ytvatten från sjöar och vattendrag. I Sverige får ungefär lika många människor sitt dricksvatten från grundvatten som från ytvatten, men det är bara tio procent av vattenverken som producerar dricksvatten genom rening av sjö- och älvvatten.

Vad är det för skillnad mellan dricksvatten och annat vatten som används?

I Sverige är allt vatten som levereras från vattenverken till privatpersoner dricksvatten. Av allt vatten vi omsätter är det bara kallvattnet i kranen som klassas som livsmedel. Ett av dagens dilemman är att vi använder dricksvatten i långt fler sammanhang än vad som egentligen behövs. Av de många liter dricksvatten vi förbrukar per person och dygn i Sverige används en bråkdel som livsmedel.

Hur mycket vatten gör vi av med?

I Sverige används ca 180 liter dricksvatten per person och dygn. Av det står hushållen för ungefär 130 liter medan industrin och andra aktörer står för resten. Vi har en relativt hög vattenkonsumtion jämfört med andra länder som har samma levnadsstandard som vi. Vi kan jämföra med Danmark, där snittkonsumtionen ligger på 100 liter per person och dygn. Skillnaden kanske säger något om att vi i Sverige är mer vana att ta dricksvattnet för givet.

Ibland pratar vi om ”virtuellt vatten” när vi mäter vattenkonsumtion. Det begreppet inkluderar allt vatten som används för att producera våra konsumtionsvaror – mat, kläder och allt annat. När vi räknar ut den virtuella vattenkonsumtionen i Sverige handlar det istället om 4000 – 6000 liter vatten per person och dygn. Då inkluderas det vatten som används i övriga delar av världen för att producera vår mat och andra produkter. I dessa andra produktionsländer är vattendepåerna ofta mer sårbara än i Sverige.

Hur produceras och distribueras vattnet?

Vattenverken i Sverige producerar vårt vatten från råvattnet. Verken är byggda för att kunna leverera en viss mängd vatten per dag och produktionen kan bli ansträngd när den mängden överskrids. Våra vattensystem, det så kallade ledningsnätet, är byggt för att leverera allt vatten i samma ledningar. Ledningsnätet är också anpassat för att transportera en viss mängd vatten.

Hur kan vi vattenkonsumenter bidra till en mer hållbar vattenkonsumtion?

Det går att bidra mycket genom olika vardagsval vi gör. Att inte låta vattnet står och rinna i onödan när vi duschar, diskar eller borstar tänderna är bra; det får stor effekt eftersom vi gör de här sakerna varje dag. Sedan kan man minska sitt matsvinn, dvs. inte slänga mat i onödan. Eftersom det går åt mycket vatten för att producera livsmedel, förbrukar vi vatten helt i onödan när vi kastar mat.

Fler tips om vad vi kan göra för att bidra till en hållbar vattenkonsumtion finns i kampanjen Hållbar vattenanvändning, som har lanserats av Svenskt vatten tillsammans med flera VA-bolag och kommuner.

Vad behövs för att lösa utmaningar och förvalta vattentillgångarna smart i framtiden?

Alla som arbetar med vattentillgångar och vattendistribution behöver samarbeta, och det gör vi faktiskt väldigt bra redan idag. Kommuner (som kallas huvudmän när vi pratar om vatten) måste ha ett helhetsperspektiv när de planerar eftersom vatten ingår i så många delar av deras ansvar. Ledningsnäten måste utvecklas och gamla ledningar kommer att behöva bytas ut i snabbare takt än idag, där finns ett uppdämt underhållsbehov. Det innebär att det behövs stora investeringar. Vattenverken behöver ha bra motståndskraft (så kallad resiliens) för att kunna fortsätta producera vatten även om yttre händelser stör och frestar på. Dessutom behövs innovationskraft för att hitta mätmetoder som får oss att förstå hela vattensystemets utmaningar bättre, och på så vis kunna effektivisera och optimera produktionen. En annan framgångsfaktor är att höja vattnets värde, exempelvis genom att stärka skyddet för vattentäkter, så att de kan fortsätta användas även i framtiden.


Fråga experterna

Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.

Läs mer

Vad är ekologiskt fotavtryck?

Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar.


Läs mer: Detta är ekologiskt fotavtryck

Vad är nudging?

Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.


Läs mer: Så fungerar nudging

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.


Läs mer: Så fungerar en digital tvilling

Hur anpassar man städer för att klara översvämningar?

Att anlägga parker eller dammar kan vara ett sätt att förhindra översvämningar.


Läs mer: Så anpassar man städer för att klara översvämningar