Det finns miljontals ämnen - de flesta vet vi väldigt lite om
Människan känner i dagsläget till knappt 120 grundämnen, byggstenarna som allt material är byggt utav. Dessa grundämnen kan kombineras till ett i det närmaste oändligt antal kemiska föreningar och över 190 miljoner olika ämnen har hittills registrerats och tilldelats ett registreringsnummer kallat CAS nummer. För de allra flesta av dessa ämnen vet vi inget eller väldigt lite om vilka egenskaper de har eller hur potentiellt farliga de är.
Kemikalielagstiftning inom EU – en källa till kunskap om ämnens egenskaper
Inom EU har vi sedan år 2007 vad som ofta anses vara världens mest strikta och omfattande kemikalielagstiftning; REACH. Lagen tvingar alla som vill tillverka eller importera kemikalier till EU att registrera dessa och undersöka hur farliga de är innan de får säljas på marknaden, bevisbördan ligger alltså på företagen och inte myndigheterna. Ju större mängd av ett ämne som tillverkas desto större blir kraven på information.
REACH anses ofta vara världens mest strikta och omfattande kemikalielagstiftning.
Farliga ämnen
I samband med registreringen tas ett dataunderlag fram som används för att klassificera ämnet i olika farlighetsklasser. Klassificeringen sker enligt ett system som heter GHS (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals) som tagits fram av FN för att underlätta identifiering och igenkänning av farliga ämnen och underlätta global handel. Klassificeringen täcker in fysikaliska faror (t.ex. explosivitet, brand), hälsofaror (t.ex. allergiframkallande, akut giftighet) och miljöfaror (effekter på vattenlevande organismer och ozonskadande). När ett ämne klassificeras i någon av dessa kategorier anses ämnet vara farligt. Av de 298 miljoner ton kemikalier som konsumerades inom EU år 2019 var cirka 73% hälsofarliga och cirka 27% miljöfarliga1.
Ftalater kan till exempel finnas i leksaker, byggmaterial, kosmetika och målarfärg.
Särskilt farliga ämnen – vad är det?
Farliga ämnen är ett brett begrepp och omfattar allt från hudirritation till ämnen som är dödligt giftiga vid kontakt. Vissa egenskaper anses därför vara särskilt farliga och ämnen som uppfyller kriterierna för särskilt farliga ämnen kan tas upp på en lista som kallas kandidatförteckningen2. De listade ämnena ”kandiderar” till att bli tillståndspliktiga och får då inte användas utan särskilt tillstånd. Särskilt farliga ämnen är ämnen som har någon eller flera av följande egenskaper:
- är cancerframkallande
- skadar arvsmassan
- stör fortplantningsförmågan
- är långlivade, bioackumulerande och toxiska (så kallade PBT-ämnen)
- är mycket långlivade och mycket bioackumulerande (så kallade vPvB-ämnen)
- har andra särskilt farliga egenskaper som anses vara lika allvarliga som de ovan, till exempel hormonstörande egenskaper.
I november 2021 fanns det 219 ämnen listade, men fler ämnen läggs till två gånger per år. Några exempel på ämnen är bly och dess föreningar, nonylfenoler, vissa ftalater, bisfenol A samt flera perfluorerade ämnen.
Var finns särskilt farliga ämnen?
Särskilt farliga ämnen kan finnas i en mängd olika produkter, i allt från elektronik, kläder, smycken och kosmetika. Särskilt farliga ämnen i varor av plast (särskilt PVC) och gummi förekommer ofta i kontroller och i synnerhet lågprisprodukter tillverkade utanför EU har oftare ett innehåll av dessa ämnen.
Det bästa sättet att undvika att utsätta sig för särskilt farliga ämnen är att vara en medveten konsument.
Hur man undviker särskilt farliga ämnen
Information om innehåll av ett ämne på kandidatförteckningen ska förmedlas till yrkesmässigt verksamma kunder av den som säljer varor. Om kunden är en privatperson så har denna rätt att kostnadsfritt fråga om innehåll av särskilt farliga ämnen och få svar inom 45 dagar. Genom att fråga innan köp kan du både påverka företag och undvika varor som innehåller särskilt farliga ämnen. För att hjälpa dig som konsument att fråga så har myndigheter och intresseorganisationer skapat en EU-gemensam app3 som finns att ladda ned gratis.
Sedan Januari 2021 måste företag som säljer varor också anmäla innehåll av särskilt farliga ämnen till en databas som heter SCIP. Informationen i databasen är tillgänglig för alla och det går det att söka efter varor som innehåller särskilt farliga ämnen.
Skärpt lagstiftning kring innehåll av hälsofarliga ämnen i produkter avsedda för konsumenter diskuteras inom EU men tills det är på plats är det bästa sättet att undvika att utsätta sig för särskilt farliga ämnen att vara en medveten konsument.
---
1 Data från Eurostat, datakod SDG_12_10
2 www.echa.europa.eu/sv/candidate-list-table
3 www.sverigeskonsumenter.se/vara-projekt/kemikalieappen/
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
