Det finns flera olika sätt att ta till vara energin från solen och omvandla den till el eller värme, till exempel:
- Solpaneler består av solceller som tar tillvara på energin i solstrålarna och omvandlar den till elektricitet. Tekniken kan se lite olika ut men en vanlig variant är kiselsolceller som bygger på att tunna kiselskivor placeras på en yta med mycket solinstrålning. När solstrålarna träffar solcellerna uppstår en elektrisk spänning mellan kiselskivornas positivt och negativt laddade sidor.
- Solfångare utgörs av ledningar med vatten eller något annat cirkulerande medium som värms upp och förs ut och värmer upp exempelvis ett hus. De påminner om solceller och sitter ofta på taken, men är inte lika vanliga och används framför allt för självhushållning.
- Termisk solkraft bygger på att solstrålar koncentreras mot en viss punkt där det blir oerhört hett, en bit över 400°C, så att vätska kokar, förångas och leds in i en turbin som producerar el. Tekniken är vanligare i varmare länder med mycket solintensitet, som till exempel Spanien, men satsningar görs också i Sverige.
Cirka 10-18 % av den energi i solstrålarna som träffar solcellen omvandlas till el.
Är det någon idé med solenergi i Sverige?
Solenergin är säsongsberoende. I Sverige finns den största potentialen under sommarhalvåret medan energianvändningen är som störst under vinterhalvåret. Men även om det finns utmaningar kan solenergi absolut bli en viktig del i en fossilfri energimix. Några fördelar är:
- Solpaneler behöver inget utrymme utan kan enkelt sättas upp på befintliga ytor som inte används till något annat, till exempel på tak eller på obrukbar mark. Till skillnad från vindkraft och bioenergi kommer den inte i konflikt med skydd av naturområden och biologisk mångfald.
- Solcellernas verkningsgrad ökar vid lägre temperaturer vilket passar bra i vårt kyligare klimat.
- Privatpersoner och företag kan på ett tydligt sätt kapa sina energikostnader genom att sätta upp solpaneler som kan producera egen el och skicka ut överskottet på elnätet.
Hur ser det då ut utifrån ett livscykelperspektiv? Enligt Energimyndigheten kan en svensk solcellsanläggning på två till tre år producera lika mycket energi som det går åt för tillverkning, transport och drift.
Solenergi har framtiden för sig
Idag kommer inte ens en procent av den el vi använder i Sverige idag från solen, men det är ett snabbt växande energislag och Energimyndigheten beräknar att 5-10 procent av den svenska energianvändningen kommer att utgöras av solenergi år 2040.
Det finns inget kraftslag som ensamt kan producera den el som samhället behöver i framtiden, varken i Sverige eller globalt. Lösningen är en mix av energislag där solenergi är en viktig del.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.