Har vi brist på dricksvatten i Sverige?

I olika delar av landet behöver vi i perioder hushålla med vattnet. På de flesta ställen har vi dock tillräcklig tillgång till vatten för det grundläggande behovet. 

Expert

Susanne Forsberg

Susanne Forsberg

Process engineer
Tel: +46 10 615 13 94

Idag har vi egentligen inte brist på dricksvatten, även om det ibland går ut larm om att boende i olika delar av landet behöver hushålla med vattnet. På de flesta ställen har vi tillräcklig tillgång och kapacitet för att producera för det grundläggande behovet, men när vi använder dricksvattnet till att exempelvis fylla swimmingpooler eller vattna gräsmattan under varma sommardagar så kan det påverka vattendepåerna.

De senaste somrarna har ett 40-tal kommuner infört bevattningsförbud. Av dem uppger ett knappt tiotal att de har vattenbrist, åtgärden är alltså förebyggande för det mesta. När läget är ansträngt kan det bero på att det finns begränsad tillgång till råvatten, att råvattenkvaliteten försämras vid för höga uttag eller att vattenverket har begränsningar i sin kapacitet. 

Vad går att säga om vår användning av vatten i Sverige?

Hur vi använder vattnet idag beror delvis på våra vattensystem som är byggda för att leverera allt vatten i samma ledningar. Det här vattnet har mycket hög kvalitet och används som dricksvatten. Det skulle bli väldigt dyrt att producera vatten av olika kvalitet och vore inte en realistisk lösning att ha dubbla uppsättningar vattenledningar överallt i marken. Det kommer säkert innovativa lösningar på det här området framöver, men vi vattenkonsumenter kan redan här och nu göra skillnad genom att dra ner på onödig dricksvattenanvändning och se över vår förbrukning. Både privatpersoner och industrier kan många gånger använda vattnet på ett mer hållbart sätt än vi gör idag. 

Hur mycket vatten gör vi av med?

I Sverige används ca 180 liter dricksvatten per person och dygn. Av det står hushållen för ungefär 130 liter medan industrin och andra aktörer står för resten. Vi har en relativt hög vattenkonsumtion jämfört med andra länder som har samma levnadsstandard som vi. Vi kan jämföra med Danmark, där snittkonsumtionen ligger på 100 liter per person och dygn. Skillnaden kanske säger något om att vi i Sverige är mer vana att ta dricksvattnet för givet. 

Ibland pratar vi om ”virtuellt vatten” när vi mäter vattenkonsumtion. Det begreppet inkluderar allt vatten som används för att producera våra konsumtionsvaror – mat, kläder och allt annat. När vi räknar ut den virtuella vattenkonsumtionen i Sverige handlar det istället om 4000 – 6000 liter vatten per person och dygn. Då inkluderas det vatten som används i övriga delar av världen för att producera vår mat och andra produkter. I dessa andra produktionsländer är vattendepåerna ofta mer sårbara än i Sverige.  

 

Vad är det som påverkar vår tillgång på vatten?

Allt vatten i våra ledningar produceras av råvatten, antingen från grundvatten eller ytvatten från sjöar och vattendrag.  Grundvattennivåerna förändras ofta i långsammare cykler än ytvattnet och påverkar därför vattentillgången på lite längre sikt. När det regnar ordentligt en höst kan vi exempelvis räkna med bra grundvattennivåer sommaren därpå. En regnfattig säsong ger istället mindre tillgång till grundvatten några säsonger senare. Hur lång tid det tar för grundvattnet att bildas beror till stor del på hur marken ser ut - vilket material den består av och hur långt det är ner till grundvattenytan. Ytvattnet bildas och påverkas snabbare. Utmaningar med ytvatten har oftare att göra med störningar eller förändringar vad gäller vattenkvalitet, exempelvis varmare vatten, mer organiskt innehåll (så kallad brunifiering) och vatten som är påverkat av mänskliga aktiviteter och utsläpp.

 

Finns det risk för att vi får vattenbrist framöver?

Det är svårt att svara på hur vattentillgången kommer att se ut i framtiden. De senaste decennierna har vattenförbrukningen per person minskat. Framför allt tack vare bättre installationer i fastigheter, som exempelvis snålspolande toaletter. Nu har vi kanske kommit till en slags platå där personförbrukningen inte minskar i lika stor utsträckning. I de flesta fall kan vattenverken i Sverige producera det dricksvatten vi behöver, men vissa områden har mer sårbara vattentäkter och kan därmed ha lättare att drabbas av vattenbrist. I sjöar och vattendrag finns det risk för försämrad råvattenkvalitet, särskilt vad gäller organiskt innehåll (brunifiering), högre temperaturer, mer frekventa algblomningar och förekomst av algtoxin. Här kommer vi nog se snabbare variationer i vattennivåerna, bland annat på grund av häftiga regn. När det gäller grundvatten finns det exempelvis risk för vattenbrist i kustnära områden, där saltvatten kan tränga in när vattentäkterna når väldigt låga nivåer. För att hantera sådana situationer kan mer avancerad reningsteknik krävas i våra vattenverk eller så kan vi behöva söka efter nya råvattentäkter.

Hur påverkar våra konsumtionsvanor vattentillgången?

Ett tydligt exempel är när fler privathushåll bygger egna pooler. Det får effekt på vattenförbrukningen under sommaren - särskilt under extra torra perioder. Att fylla en normalstor pool en gång kan motsvara en persons hela årsförbrukning av vatten! Därför kan det bli svårt för vattenverken att hinna tillfredsställa behovet av dricksvatten om alla poolägare fyller sina pooler samtidigt. Vattenverken är byggda för att kunna leverera en viss mängd vatten per dag, och produktionen kan bli ansträngd när den mängden överskrids. Ledningsnätet är också anpassat för att transportera en viss mängd vatten. Idag läcker ledningsnäten ut 10 - 15 procent av allt vatten som transporteras och det kommer att bli viktigt att bygga bort diffust läckage under de närmaste åren. År 2021 kom EU med ett nytt dricksvattendirektiv som ska införas i alla medlemsländer. I direktivet ingår krav om att alla länder ska arbeta med vattensystem och läckage så att dricksvatten inte går till spillo i onödan.

Hur kan vi vattenkonsumenter bidra till en mer hållbar vattenkonsumtion?

Vi kan göra mycket genom våra vardagsval. Att inte låta vattnet rinna i onödan när vi duschar, diskar eller borstar tänderna, det får stor effekt eftersom vi gör de här sakerna varje dag. Sedan kan man minska sitt matsvinn genom att inte slänga mat i onödan. Eftersom det går åt mycket vatten för att producera livsmedel förbrukar vi vatten helt i onödan när vi kastar mat.

Fler tips om vad vi kan göra för att bidra till en hållbar vattenkonsumtion har lanserats av Svenskt vatten tillsammans med flera VA-bolag och kommuner, genom kampanjen Hållbar vattenanvändning

 

Fråga experterna

Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.

Läs mer

Vad är ekologiskt fotavtryck?

Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar.


Läs mer: Detta är ekologiskt fotavtryck

Vad är nudging?

Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.


Läs mer: Så fungerar nudging

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.


Läs mer: Så fungerar en digital tvilling

Hur anpassar man städer för att klara översvämningar?

Att anlägga parker eller dammar kan vara ett sätt att förhindra översvämningar.


Läs mer: Så anpassar man städer för att klara översvämningar