Malcolm vet hur vi reser i framtiden - i supersnabba rör

Inom en snar framtid reser vi mellan städer och länder i 600-800 km/h med hyperloopen, ett slags rörpost för transport. Det tror i alla fall Malcolm Sjödahl på Ramboll. Han är en av få svenskar som har jobbat med Elon Musks energismarta innovation.

Hyperloop är ett energismart, eldrivet transportsätt där magnetsvävande fordon kan förflyttas oerhört snabbt i slutna rör eftersom friktionen är så låg. Det kanske låter som science fiction men tester och utveckling pågår på flera universitet och i företag världen över.

30 minuter till Helsingfors

Det här är något Rambolls affärsutvecklingschef Malcolm Sjödahl vet en hel del om. Han har räknat på ett affärscase med en hyperloop-linje mellan Stockholm och Helsingfors i tunnlar under Östersjön.

- En resa mellan Stockholm och Helsingfors skulle bara ta 30 minuter plus lite tid för ombordstigning och säkerhetskontroller. I förlängningen skulle vi kunna kliva på tåget i Stockholm på morgonen och vara på solkusten i Spanien en stund efter lunch, säger han och fortsätter:

- Den här tekniken tar tech till transportsektorn, ett område som hittills inte nåtts av digitaliseringen utan använder sig av samma teknik som för 100 år sen.

 

Hyperloop - en bra affär

Malcolm deltog 2016 i ett uppdrag från det Ålandsbaserade företaget FS Links där Ramboll tillsammans med revisions- och rådgivningsfirman KPMG och Setterwalls Advokatbyrå räknade fram kostnader och intäkter för ett hyperloop-system och om det skulle gå att räkna hem ekonomiskt.

- Det gjorde det och vi bedömde att idén hade goda förutsättningar. Den största utmaningen för att få det här att verkligen hända har mest med regler att göra, säger han.

Idéerna finns men regler saknas

Han förklarar att ett helt nytt trafikslag behöver ett regelverk att förhålla sig till, precis som de ramverk vi har för tåg-, flyg- och biltrafik. Idag finns inget sådant.

Man kan göra en jämförelse med de första mobiltelefonerna. De utvecklades av Ericsson, Nokia och Philips i samarbete med de dåvarande televerken i de nordiska länderna. Tillsammans skapade man ett ramverk som blev den telekomstandard vi har idag. Jag skulle gärna se att man gjorde likadant idag med Hyperloop.

Drivkraft: jobba med stora samhällsfrågor

Att få jobba med sådana här stora, samhällsomvälvande frågor var en av anledningarna till att Malcolm började jobba på Ramboll för sex år sedan, och en viktig anledning till att han är kvar.

- Det kan vara en ingenjörsmässig utmaning att få en bro att hålla eller en tunnel att vara säker. Men för att få till de stora förändringarna i samhället, hur vi bygger, förflyttar oss och lever, krävs ofta breda samarbeten med kunder, myndigheter och andra företag. Det handlar om teknik och lagstiftning men också om ledarskap, beteenden och hur man organiserar sig. Gemensamma visioner och samarbete krävs för att bygga de riktigt stora projekten.

År 2061 tar han rollatorn i hyperloopen

Själv tror han på hyperloopens framtid.

- När jag fyller 100 år 2061 tror jag att jag har rest med hyperloopen i 15 år. Då använder jag min lätta, moderna kolfiber-rollator för att lätt ta mig in i fordonet, säger han och skrattar.

Sen lägger han till, mer allvarlig:

- Våra exportvaror som stål, papper och högteknologiska varor kan gärna fortsätta transporteras med järnväg men för att förflytta oss människor är det smart med ett lättare, snabbare transportsätt. Det är min personliga åsikt i alla fall.


FAKTA HYPERLOOP

Hyperloop grundar sig på en idé från Teslas skapare Elon Musk om ett transportmedel som går över 1000 km i timmen i en tub med extremt lågt lufttryck. 
Det är ett fordon stort som en minibuss med plats för 20-40 personer i varje så kallad podd. Podden åker i ett rör som är isolerat från omgivningen, något som dels gör själva systemet robust och opåverkat av omgivningen, och dels gör det möjligt att framföra podden med extremt lågt luftmotstånd.
Podden svävar några centimeter ovanför rälsen med en magnetlösning som bidrar till låg friktion och låg energiförbrukning. En elektrisk linjärmotor driver fram fordonet och fungerar samtidigt som bromssystem genom att den återvinner energi vid inbromsningen.

Två av de större hyperlooputvecklande bolagen är baserade i Kalifornien och finansieras av några av världens främsta entreprenörer. Andra utvecklare är små  företag sprungna ur studentteam från universitet. Flera jobbar med att utveckla själva teknologin och söker samtidigt efter intressanta platser och projekt i världen där tekniken skulle kunna användas.


Malcolm Sjödahl

Affärsutvecklare på Ramboll


Fler experter berättar

Henrik skyddar städer...

...mot framtidshot som skyfall och översvämningar.


Läs artikeln

Frida flyttar hela Kiruna....

Med lite hjälp av andra förstås.


Läs artikeln

Anna vet hur vi bygger städer...

...där vi lever längre.


Läs artikeln

Alexine och Sandra...

...ingenjörer som får leka på jobbet.


Läs artikeln

Michael bygger livsavgörande teknik...

... för framtidens vård.


Läs artikeln

Ramboll Sverige

Ramboll Sverige
Huvudkontor: Krukmakargatan 21, Stockholm
Postadress: Box 17009
104 62 Stockholm
Tel: +46 (0)10 615 60 00
Fax +46 (0)10 615 20 00

Mail: infosverige@ramboll.se

Övriga webbplatser

Övriga webbplatser